Intervju med Kamar Kabani
Kamar Kabani studerar på Österlenskolan för konst- och design
och kom från Syrien till Sverige för 2,5 år sedan.
Hur kom det sig att du sökte till den här utbildningen?
Redan i mitt hemland studerade jag konst- och inredningsarkitektur på högskolan tredje året, men kunde inte fortsätta för att kriget kom till Syrien. Vi var tvungna att flytta. När jag kom till Sverige började jag studera svenska redan innan jag hade fått uppehållstillstånd. Jag fick höra av min mammas lots att det finns en konst- och designskola i Simrishamn där min mamma bor. Hon pratade med Jennifer, som är rektor på skolan, om skolan och vi åkte dit och tittade. Jag kände att jag ville komma in. När ansökningen hade öppnat kontaktade Jennifer mig och berättade att jag kunde söka. Då kunde jag nästan ingen svenska alls och jag visste inte hur man gjorde. Det var helt nytt för mig med allting. Jag gick in på deras hemsida och började förstå hur man gjorde och nu går jag i tvåan och är snart färdig. Jag är ledsen att skolan snart är slut, jag kommer att sakna den.
Har du valt någon speciell inriktning och vilken?
När jag studerade inredningsarkitektur tidigare var det inte så mycket grafisk
design utan mer bild, ritningar och så. Men här har vi haft många olika kurser i både
textil och grafisk design och lite annat och jag kände att jag ville utveckla mig inom
grafisk design. Nu har jag nästan bestämt att jag vill fortsätta med det.
Vad är dina planer efter utbildningen?
Jag vill söka vidare till Beckmans högskola och Hyper Island också. Nu går jag på Österlenskolan för konst- och design, men jag studerar även svenska på gymnasiet på distans och behöver gå ett år till för få behörighet.
Har du något tips till andra som vill söka en konstutbildning?
Tänk på att när du börjar på skolan kommer du att utvecklas på många olika sätt. Både i livet och inom konst- och design. Själv har jag utvecklats jättemycket inom båda. Skolan hjälper dig att lära känna dig själv mer och mer, både psykologiskt och inom konsten. Tänk på att man måste jobba hårt också – lärarna hjälper och stöttar dig jättemycket när de ser att du faktiskt vill utvecklas. Men du måste kämpa hela tiden faktiskt. Det är inte så lätt, men det är inte så svårt heller tycker jag. Som i livet. Alla studerande har en chans att få hjälp med hur man ska fortsätta sin väg framåt. I början tänkte jag fortsätta med inredningsarkitektur men jag har bytt alla mina tankar. Jag fått träffa många olika konstnärer både genom föreläsningar och handledningar inom foto, film och textil och de hjälper till med vad som helst. Vi kan kontakta dem när vi vill. Det har varit en jättefin chans att gå i den här skolan.